Jag har inte skrivit här på ett tag nu men det har sina förklaringar. Inte något som jag vill dela med mig av men det har varit en väldigt jobbig period i livet. Jag har kämpat gått med att hålla en stark fasad men det är många gånger som jag gått in i väggen när jag kommit hem. Mina närmsta vet mycket men inte allt och mina vänner har verkligen stöttat mig. Mina klippor Isabella och Caroline har verkligen visat att man inte behöver ha känt varandra hela livet för att kunna vara själsfrände. Tack för att ni alltid finns ett samtal bort även om ni har fullt upp med ert och era barn. Det känns verkligen som att jag är på väg tillbaka nu. Tillbaka så långt som innan jag blev gravid med Mathilda. Jag är på g liksom. Är igång med ordentliga promenader och lchf. Nu ska den här vikten bort! Det här är inte jag. Har känt mig tung och hjälplös tillräckligt länge nu och nu känns det som att jag börjar hitta mig själv igen.
Jag vet inte om någon känner igen sig men jag kände mig inte som mig själv när jag var gravid. Jag tyckte att det var jobbigt att vara social och det är ju inte direkt Sofie.
Nu kör vi igång med mitt nya liv ordentligt och imorgon är sista lektionen i skolan för den här terminen. På måndag av börjar min åtta veckor långa LIA. Men innan det en fin helg med min familj.